Uppladdning för debuten i Htm (och freestyleklass 2)

Det börjar närma sig tävling och det fullkomligt kliar i fingrarna att träna mina hundar för att få till de där snabba bytena i Kumos program och få till ett bra utförande och trygghet i Yumes. Men jag ska försöka hålla mig, då mer träning i det här läget helt skulle motverka syftet. Kumo känner jag mig inte så orolig över, det är dagsformen och mitt laddande som kommer avgöra hur det går där. Han kan allting och han visade på träningstävlingen att han fixade att jobba hela programmets längd och att det gick bra med rekvisitan. Kumo har tävlat i Kungsörs hall ett par gånger nu och startar först av mina hundar, så förutsättningarna för honom att prestera finns absolut där, men som sagt, han får gärna vara lite extra freestylesugen så ingen träning för honom den här veckan. 

Det är den där htm:en som gör mig nervös. Ibland när vi tränar positioner så får jag bara känslan att både jag och Yume helt missuppfattat vad som krävs, och vad som egentligen är bra. Och ibland tycker jag att de sitter som en smäck. Det som är avgörande är attityden, hos oss båda! Yume ska vara taggad, och jag ska inte vara krävande, något som jag märkt fungerar som en nedåtgående spiral dvs att ju mer otaggad hund jag har, ju mer kräver jag och ju mer otaggad blir hon osv. Jag har tyvärr tjatat lite för mycket, men jag hoppas och tror att om hon får vila den här veckan så finns nog peppen där till helgen. Vad som också står klart är att hon inte alls är så säker i fotpositionen som jag trodde för ett par månader sen. Det funkar bra framåt och att svänga, men bakåt och sidoförflyttningar är hon inte med på, så då kan hon ju inte ha greppat själva konceptet position riktigt.. och det gör mig också nervös. Vi är kanske inte helt tävlingsmogna i htm:en egentligen, även om vi inte har just de svårigheterna i vårat program. Vad som nog är ännu värre är att Yumes klass inte går förrän mååånga många timmar efter Kumos. Hur ska det bli? Kommer det bli som i Stockholm sist när hon bara stängde av och gjorde lite som hon vill? Jag vettetusan om hon kommer orka med att prestera om hon blir så där överladdad och trött som jag misstänker att hon kan bli, men det känns tråkigt att gå in med den inställningen bara för att vi råkar ha fått en sen klass och start. Det är ett praktisk problem, och praktiska problem som dessa kan man utforma en strategi inför! Jag märker också hur jag går och tänker och funderar på hur mycket poängmässigt vårat program är värt, och tittar på filmer och jämför. Inte bra! Det gör mig prestationsinriktad och igen; krävande och det drabbar i allra högsta grad våra chanser att få till en bra tävlingsstart, och då menar jag både bra rent prestationsmässigt, men än viktigare: känslomässigt bra! 

Under ett genrepsträning förra veckan när lilla mupphunden backar ut från position 10 för att backa om ett varv och landa i 1:an. Bäst att hålla reda på hela karossen!

 Det finns anledningar till att jag valde att påbörja htm-träningen i stället för att fortsätta upp i freestyle3:an i år, och det är mycket bra anledningar. Dels att jag ville ha tiden för lite nyinlärning på lite mer "avancerade" trick, och det har inte alls blivit som jag tänkt vilket gör att jag ifrågasätter beslutet ännu mer. Men så ville jag också ge oss möjlighet att kunna träna upp oss i det som krävs i klassen för att kunna gå in i 3:an med så bra förutsättningar som möjligt, och det är där htm:en kommer in. Jag tänkte att detta var ett utmärkt sätt att träna fokus och uthållighet, och vet ni, faktiskt så har det gett resultat för jag tycker att jag har fått en mer fokuserad och uthållig hund i träningen. Så det är alltså DET jag ska fokusera på när jag tänker på tävling. Och att tävla kontinuerligt ger oss också ovärderliga erfarenheter till vår träning då jag upplever att jag inte alls känner Yume lika bra i en tävlingssituation som jag har lärt känna Kumo, som jag gjort avsevärt många fler starter med. Så jo, jag ska tävla htm med Yume på lördag! Jag ska göra det trots att det troligtvis kommer bli en del missar och poängen kanske inte blir den bästa, för det är inte ett perfekt utförande som är målet.

Honto-No's A-kull

Igår så fick jag pussa lite på valpar hos kennel Honto-No. 4 små extremt söta och busiga knoddar efter en tik som jag i framtiden gärna själv vill ha en valp ifrån, det var tur att de alla redan har hittat hem, speciellt den lite mindre röda hanen som är så lik sin morfar som är en utav Helenes importer från USA. Tiken var den ljudligaste och bossigaste av dem medan den vita hanen nog var mest framåt och busigast. Himla trevliga och mysiga var de allihopa i alla fall. Vi passade också på att smida lite framtida planer för Yume också som förhoppningsvis ska få valpar där i höst. Det börjar långsamt närma sig...

Sökträning

I onsdags hängde vi på en hoffe, två aussies och en weimaraner ut i skogen och körde lite sök. Detta är något vi bara prövat på ett par gånger tidigare förra året och Yume visade då stor talang för det. Först var hon lite frågande, men sen mindes hon vad det gick ut på med väldigt tydliga hjälper (se bara på bilderna på oss, hehe!) Sen var det något spännande som hade gått omkring bredvid i skogen som alla hundarna reagerade på och som störde henne lite. Men vi fick i alla fall till ett par fina skick. Förhoppningsvis dröjer det inte lika länge tills nästa gång vi kan köra igen.

A family affair

Idag har vi varit iväg en liten stund och tränat freestyle tillsammans med lillasyster. Vi har inte tränat så seriöst tillsammans jag och syster sedan i höstas när vi tränade 6+ inför Fagerstatävlingen, men hundarna är vana att lyssna på henne eftersom vi träffar henne ofta och hon är hundvakt titt som tätt. Hon en definitiv favoritperson hos hundarna, och jag tror hon tycker det är ganska skoj att komma iväg och träna lite med dem ibland. Jag hade gärna velat tävla lite 6+ i år, men det är dåligt med den klassen på de väl få tävlingarna som är planerade under resten av året. Speciellt när Kumo inte kan tävla oinhägnat och Yume antagligen inte kommer vara tillgänglig för tävling i höst. Beroende på vart lillasyster hamnar i höst (hon tar studenten om 1 månad) så kanske vi kan få till någon start med bara Kumo, eller så får jag ragga ihop något litet gäng av mina träningskompisar. Att starta i klass 2 är egentligen gott nog åt honom detta år! Vi har förhoppningsvis mååånga många tävlingsår framför oss så vi hinner gott och väl tävla 6+ också. 

Idag så fick han i alla fall träna på att hoppa upp på ryggen på både mig och lillasyster, något jag inte förmår honom göra själv från hopkrupen position. Yume har inga problem med det, hon lyssnar och gör oavsett om jag ligger, sitter eller står. Men det lossnade hos Kumo när han märkte att människan så snällt behöll sin position och var riktigt bekväm att sitta på. Han är ju van att få hoppa upp på massa kantiga och otillgängliga stenar så detta var ju egentligen småpotatis. Till slut så hoppade han upp på mig när jag bad honom när jag stod på alla fyra. Det är så kul att se hur hans självförtroende växer av sådana saker.

Filmer från helgen

Nu har jag fått tag på och laddat upp filmerna från helgens träningstävling och de ser ut ungefär som jag tänkt mig.

Tycker nog domaren var lite väl snäll i bedömningen av Yumes program och positioner för de är sådär tycker jag, hon glider ur väl många gånger och föraren verkar allmänt virrig och snubblar på hunden vid övergångar osv. Så vi ska hårdträna på att lära oss programmet båda två nu till nästa tävling så kan vi nog göra bättre ifrån oss.

Kumos och min prestation känner jag mig riktigt nöjd med, med tanke på att det är första gången vi kör igenom hela programmet till musiken och dessutom tävlingslikt och med en helt nytt element (rekvisita!) som han aldrig sett förut. Får vi koll på övergångarna och tajmingen på vissa grejer så kommer det bli ännu vassare! Ska bli så kul att tävla officiellt med detta nya program!!! Längtar!

Träningstävling UHAC 3/5

Vilken helg! Idag var det inplanerat med en liten träningstävling i Harbo som genrep inför vårens tävlingar och att testköra de nya programmen. Under det senaste dygnet har jag typ hållit på att kreverat av tentaångest (har tenta imorgon) och mitt uppe i det skulle jag klippa låtar, fixa rekvisitan och i sista minuten planera om hela Yumes program. Så inte så mycket sömn inatt, men var faktiskt pigg och laddad när vi blev upplockade av Karin och hennes hundar som jag fick samåka med vid halv 10, alltså absolut inte äckligt tidigt. Det var en trevlig liten hall i Harbo som tävlingen hölls på och vi var inte så värst många starter så hela tävlingen flöt på mycket fint och vi kom därifrån vid halv 2 så det var verkligen en lyxig tävlingsdag. 

Så till hundarnas (och mina egna) prestationer. Jag hade klantat mig och glömt mobilen hemma så jag hade inget att lyssna till på banvandringen och eftersom jag inte riktigt kan främst Yumes program utantill så fick jag nynna och följa min lilla banskiss så gott det gick. Yume hade det tidigare startnumret och hon har ju som jag skrev igår en trasig klo på ena tassen samt att hon kompensationsslickat på den andra utan strumpa så att det håller på att bli ett sår där också. Därför var planen att hon skulle ha sockor på sig. Men usch så trist hon tyckte att det var så det slutade med att jag tog av dem ändå den korta stund vi var inne på planen, hon slickar ju inte på tassarna ändå när vi tränar och jag hade tasstvätt-grejor med mig. Så då blev det liiite mer fart på den lilla. Det var sagt att man kunde få en omstart på programmet om man inte tyckte att det blev ultimat och precis när musiken satt igång så tappade Yume position och istället för att lockpocka och stressa då så körde jag en omstart. Då var hon mer med i starten som är långsamt backande i position 10. Men sen villade jag bort mig helt. Jag tror jag fick med allt som jag tänkt få med, men inte i den ordningen och riktningen jag tänkt. Men låtvalet och tempot kändes rätt och det var mest det jag ville kolla av så jag tyckte vi hade skött oss godkänt med tanke på omständigheterna. Så jag belönade ordentligt med fårkampisen och tvättade tassarna innan hon fick sätta sig i bilen igen. Hade tid att titta lite på de andra starterna och alla gjorde superbra ifrån sig, det var verkligen en väldigt skön avslappnad stämning som jag tror gjorde att de förare som brukar kunna vara rätt nervösa av sig, släppte mycket av det och bara hade skoj med hundarna. Jättekul att se!

Så tog jag ut Kumo och körde lite tricks med (den asafula) rekvisita-raketen jag stresspysslat ihop på morgonen och som han aldrig tidigare sett. Det var inga problem. Jag kände mig ändå ganska säker för starten på programmet har varit klart sen ett tag tillbaka och har hunnit tränats på en del, och sen är det med massa moment i programmet som Kumo just nu tycker är väldigt roliga. Vi fick vänta lite innan vi fick komma in på planen och Kumo var riktigt otålig, men så fick vi komma in och köra igång. Starten kändes riktigt bra och sen hann jag liksom inte med att tänka så mycket, det bara flöt på. Några småstopp mot slutet, men med tanke på att detta program är 1 minut längre än vårat förra så höll han ihop förvånansvärt bra. Riktigt taggad på belöningen var han sen också och han fick kampa inne på plan med fårkampisen. Efteråt så kändes han riktigt fräsch och ville gå runt och visa upp sig för övriga tävlingsdeltagare. Han blir liksom lite mallig när han tycker att han har gjort bra ifrån sig <3 

Sen blev det prisutdelning och ja... Vi gick och vann våra klasser. Yume med poängen 24,2 och kommentarerna:  

"Jättefint program! Mycket bra positioner och övergångar mellan dem. Härlig kontakt" 

Kumo fick poängen 25,9 och så här skrev domaren: 

Grymt fint! Superbra variation på rörelser och jättebra tajming till musiken. Härligt samarbete och självständiga rörelser".

Så himla kul att få de kommentarerna om programmen så de verkar ha potential! Nu tror jag att det blir svårt att komma upp i riktigt den höga poängen för alla domare, men då fortsätter vi på samma spår i träningen. Fina priser och en förväntansfull känsla för kommande tävlingar tar vi med oss från denna dag. Det fanns även en filmare på plats så jag hoppas att de skickar ut film snart så att man kan få se vad man egentligen gjorde på planen :) men det kan säkert dröja några dagar.

Rallytävling Sala 1/5

Igår var det dags för årets första rallytävling. Det var 11 månader sen sist och vi har tränat en del de senaste månaderna. Kumo har haft lite problem med att skilja på rally och freestyle så det kan slinka med lite sitt fint, haltade och om. Eftersom Yume gjorde illa tassen i förrgår så fick hon stå över igår. Tråkigt för jag hade verkligen sett fram emot att debutera med henne på hemmaplan, men men det blir fler gånger. Kumo den lilla stjärnan gjorde en riktigt fin runda, förutom att han satte sig ner i en vänstersnurr och "haltade" i "1,2,3 steg bakåt" så kunde han inte skött sig bättre, sån skillnad mot sist vi tävlade! Jag däremot blev bara mer och mer nervös ju längre in i banan vi kom, speciellt när jag hörde domaren säga till skrivaren "Se vilken skillnad det blir för hunden när man är glad och avslappnad?" När vi kom ut från planen så var han riktigt taggad på belöningen och ville kampa med sin nya fårpälskampis. Resultatet fick vi någon timme senare på prisutdelningen och förutom de 11 poängen jag visste att vi missat så stod jag för -5 poäng i förarfel också så vi landade på 84 poäng, vårt andra kvalificerande resultat och en 8:e plats av 33 stycken starter.

Vi var på klubben hela dagen då jag var inropare i fortsättningsklassen också och vi var anmälda till KM:et senare på dagen. Jag hade inga som helst förväntningar då orken brukar tryta för en till start, plus att det började spöregna när vi skulle dra igång. Som tur var det uppehåll när vi körde, men Kumo var lite småseg. Dock hade vår poäng blivit så mycket bättre om jag hade varit fräschare och inte virrat bort mig på 2 skyltar. Så Kumo stod för enbart -4 medan jag stod för -32 poäng (!) av felen så vi slutade på 64 poäng, men jag är främst nöjd med att han orkade hålla ihop och tycka att det var roligt. Nu är jag superpepp på att tävla mera och få till ytterligare ett kvalificerande resultat. Nästa tävling blir om ca en månad och då hoppas jag att den lilla svarta mår så pass bra i tassen att hon också får pröva på.

Ibland smäller det till...

En del kanske tror att bara för att man har två hundar som är av olika kön så uppstår det aldrig några konflikter mellan dem. Detta är inte sant. Konflikter bestäms först och främst av personlighet och typ på individerna, även om kön kan ha en del att göra med det hos en sådan ras som shiban där det finns ett visst mått av så kallad "köns-aggressivitet". Det innebär att eftersom sexualitet är så pass viktigt hos en sådan typ av hund så kan det göra dem "mindre toleranta" mot det egna könet. Det är i alla fall så jag uppfattar det. Det blir ännu viktigare vilken position i den temporära eller fasta flocken man har och detta vill de fastställa på en gång. Det här gör att jag svarar både ja och nej när någon frågar om shiban är en "svår" ras. För samtidigt som de är så väldigt okomplicerade med att anpassa sig efter sin ägare/flock och de rutiner man lever efter så kan man inte förvänta sig att en shiba kommer kunna komma överens med allt och alla. Jag skulle aldrig bara släppa ihop mina hundar med andra som de och jag inte känner utan att först ha känt av om de andra hundarnas personligheter. Generellt är det oftast inte shiban som startar konflikten, men uppstår den så backar de inte inte undan. Jag har dock en sådan shiba som kan söka konflikter och som inte tänker ett jota på att hon kanske inte har mandat att bete sig hur som helst. Och så har jag en till som har en väldigt klar uppfattning om vad som är en oförrätt och som inte tänker ta någon skit han inte förtjänar.

Därför blir det bråk mellan Kumo och Yume ibland. Som i torsdags. Vi var borta och firade Valborg hos min bror där vi grillade. Hundarna hade fått ett varsitt rått ben som de låg nöjt och gnagde på bredvid varandra på gräsmattan. So far so good. Så blev det dags att sätta sig till bords. Jag hade händerna fulla med grillen och bad min syster att ta in hundarna inomhus. Istället för att ta undan båda benen först så tog hon dem i kopplen och skulle dra med dem in, men ingen av dem ville ju så klart skiljas från sina goda ben och resurförsvaret tog över vilket gjorde att Yume hoppade på Kumo och det blev ett riktigt slagsmål. Jag rusade dit och särade på dem men Yume hade redan lyckats få sig ett par skråmor, Kumo klarade sig undan. Båda framtassarna blödde och efter att jag gått igenom henne så noterade jag en liten rispa på den ena tramdynan och en skadad klo och blottlagd pulpa på den andra. Hon hade även fått en liten rispa i ena ögonkanten. Hon var lite ömklig och ville inte stödja på den tassen med klon, men efter att jag tvättat och bandagerat så brydde hon sig inte så mycket. Så jag tänkte att det inte var så farligt. Nu har det gått två dagar och hon har haft tassen bandagerad och med gummistrumpa ute och hon haltar inget och stödjer på tassen. Jag tvättar regelbundet med klorhexidin och hon får antingen ha en barnstrumpa på sig eller tratt så att hon ska låta det vara. Det är liksom bara det yttersta av klohöljet som är borta och det var en ganska jämn "avslitning" eller vad man ska säga. Jag tänker försöka sköta om det själv då jag inte tror att man kommer behöva operera bort klon. Det är ju infektionsrisken man får se upp med, men jag tvättar som sagt av med jämna mellanrum och håller koll. Blir det värre så får jag höra med vetten efter helgen, men jag hoppas verkligen att vi slipper det.