Har ju ingen aning om vilka som läser det jag skriver här på bloggen, men kanske någon undrar varför inga valprapporter kommit från Yume. Och det beror helt enkelt på att det tyvärr inte gick som det skulle med valpningen. Dygn 60 efter parningen satte hon igång och jag åkte till hennes ägare för att få vara med. Efter en fullt normalt förlopp där Yume skötte allt exemplariskt och inga tecken fanns att något skulle vara konstigt så födde hon fram två valpar, båda livlösa. De såg till synes ut precis som nyfödda valpar ser ut, helt
fullgångna och inga tecken på tillbakabildning. De levde bara inte.
Otroligt sorgligt och oväntat. Inom rasen är detta ytterst ovanligt att
det händer. Helene, Yumes ägare som fött upp shibor i över 30 år hade aldrig varit
med om det. Mer tänker jag inte skriva om det. Det var en jävligt
sorglig och till synes helt orsakslös händelse, och jag blev otroligt ledsen såklart, främst för Yumes skull att behöva gå igenom något sådant utan att "få något för det". Men allra viktigast är Yumes mående och tack och lov tror jag inte att hon riktigt fattade vad det var som hände, hon hade liksom inga förväntningar på det eftersom det var första gången och hon inte mentalt har varit med om vad det är att vara mamma. Det gjorde att hon kunde komma hem med mig och återgå till vardagslivets rutiner utan att springa runt och leta valpar osv. Visst var hon påverkad ett tag, hennes kropp sa ju åt henne att hon skulle vara mamma nu med allt vad det innebar. Tack vare mycket motion och enbart små portioner mat så lyckades vi som tur va undvika att hon fick så mycket mjölk för då hade det kunnat bli mycket jobbigare. Men jag är så tacksam över hur snabbt hon nu har lämnat det bakom sig och är sitt vanliga jag igen. För det är hon nu även om det kanske stundtals kommer vara lite svajigt med hormonerna. Vi har lämnat denna tråkiga händelse bakom oss och blickar framåt istället.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar