Flockliv

Nu är det en vecka sedan Yume kom hem och hon är redan mer på banan. Uppskattar att springa, leka och kampa, men matlusten är det lite sådär med men det är ju i sin ordning eftersom mjölken fortfarande tillbakabildas. Hon ser också inte fullt lika bedrövlig ut i kroppen efter alla långa promenader, så en vecka till så ska jag försöka få till lite mer planerad fysträning för både henne och Kumo som dessvärre lagt på sig en del sen Katla flyttade in. 

 Vi har varit halva veckan ute i stugan men nu är vi tillbaka i Uppsala där vi har lite mer störningar omkring oss, men det går bra. Det blir en del tränande på att få till en bra rutin vid vardagshändelser som promenader, vila, lek och allt annat. Katla tyr sig till Yume och jag som aldrig trodde att Yume skulle vara okej med en pumivalp som hänger på ryggen på henne är så imponerad över hur lugn, trygg och avvägd hon är med valpen. En eftermiddag fick vi rasthagen i Norby för oss själva och alla tre fick springa helt löst tillsammans för första gången och de lekte så fint.

 Även Kumo blev på mycket bättre humör sen Yume kom tillbaka. I och med att han hatar värme och insekter så är ju sommaren inte hans favoritperiod och promenaderna kan vara ganska slitiga men nu har han ju äntligen en anledning att vara med då han måste kissa över Yume hela tiden. Men det gör skönt i mattehjärtat att se hur mycket de faktiskt tycker om och uppskattar varandra, även om det kanske inte är så tydligt alla gånger. 

 

Katla har nu passerat 12-veckors gränsen och bara växer och växer. Speciellt pälsen! Men förhoppningsvis blir hon klippt snart så fort jag och uppfödaren kan få till en tid som passar båda. 5,5 kg väger hon nu och det gör tydligen en utav brorsorna också, medan de andra två syskonen är lite mindre. Veterinärbesöket för vaccinationen gick smidigt. Hon hanterar saker hon inte tycker är så roligt väldigt odramatiskt och finner sig efter en liten stund i det mesta. Seresto-halsband har åkt på både Katla och Yume och satan så skönt det är att slippa leta sig tokig i de där svarta pälsarna. Kumo får slippa gifter så honom går jag igenom mer noggrant, men så påverkar ju halsbanden honom en del också eftersom han delar hem med dem, så de är inte lika många på honom längre heller.

ordningen återställd

I onsdags fick jag äntligen hämta hem Yume från hennes mammauppdrag. Hon var mer än redo att följa med och hon och Kumo tyckte båda att det var skönt att få återse den andra. Det går också över förväntan med henne och Katla. Hon verkar inte vilja uppfostra eller söka konflikter utan känns väldigt accepterande och tålmodig så det känns bra att valet att lösa det på det här sättet med att ta hem ny valp medan hon var borta funkade som jag ville. Det ska bli intressant att se om och hur hon har förändrats efter den här kullen, just nu känns hon lite mentalt tärd och behöver nog lite tid att komma tillbaka både fysiskt och mentalt. Men det kommer gå snabbt och även om jag längtar att sätta igång henne så får det ta den tid det tar. Vi behöver inte stressa med nästa kull, och jag vill verkligen hinna fokusera på tävlandet sen en period när vi är redo för det. Det är så skönt att hon är tillbaka nu. Sen Katla kom har jag liksom inte riktigt hunnit sakna henne så aktivt som jag gjorde innan, men nu när hon är tillbaka så märker jag hur tomt det faktiskt varit utan henne.

Yumevalpar ca 7 veckor

Tikvalpen, så lik sin mor <3

Öva på att ha på sig halsband, kliar lite

Bordsträning var ju ganska soft tyckte svarta hanen, GODIS liksom!

Bröderna busar

Svarta hanen spanar in farbror Santoz

Mamma Yume tar igen sig lite i skuggan <3

Gudomligt söta tikvalpen <3

Honto-No Hayato Kurokage

Honto-No Hanzo

Honto-No Hannya Kurozuka

Katla 10 1/2 vecka

Fick lite bordsträningshjälp igår och Katla fixade det som ett proffs! Lovar mycket gott inför den kommande utställningskarriären <3

Valpliv

Valplivet fortgår och det händer stora små saker mest hela tiden. Katla har nu full koll på att en ska vänta snällt på ett varsegod innan maten, sen kan en ju vara så hungrig att en måste försöka tjuva ibland, men jag ser att hon har förstått tanken i alla fall. I början var bilåkande och ensamhetsträningen det värsta värsta som fanns. Nu är det lugnt i bilen och även om det fortfarande är skittråkigt att vara ensam så går det bättre och bättre där med. Hon har träffat hela familjen i etapper och hon är inte den som springer fram direkt, men kommer strax och nosar nyfiket om hon får ta det i sin takt. Vi har spenderat helgen i sommarstugan i Broddbo och kommer nog bli där över veckosluten i princip hela sommaren. Båda hundarna verkade tycka det var mysigt. Hon har också fått hälsa på lite andra hundar och hon verkar fungera på samma sätt som med folk. Större hundar är lite läskigare, men efter en stund så var min kompis labbe helt okej att umgås med. Igår var vi och hälsade på Yume och valparna och de fick umgås på var sin sida av staketet och det gick över förväntan. Båda verkade tycka att den andra var okej efter lite misstänksamhet. Om ca 1 vecka hämtas Yume hem igen och flocken blir fulltalig.

Första veckan med Katla

Efter snart en vecka tillsammans med vår nya familjemedlem har vi kommit en bra bit att lära känna varandra närmare och vilken fantastisk liten valp hon är! Från att ha varit lite dämpad de första dagarna när det var så mycket nytt att ta in så har hon snabbt blivit varm i kläderna och visat prov på många fina egenskaper som jag bara vågat hoppats på. Hon och Kumo kommer också bättre och bättre överens. Kumo har prövat att leka lite med henne, shibastyle med tjurrusningar och rumptacklingar, men hon uppskattade inte riktigt det och det tar nog tills hon blivit lite större innan de klarar av att leka med varandra såpass. Vi tar det ganska lugnt och har hållit oss i närområdet där det finns mycket att titta på och upptäcka. Vi skyndar långsamt med miljö-och socialiseringsträning och hon verkar ha en väldigt bra grundtrygghet och mentalitet att jobba med.